En vecka kvar som rubriken säger, och jag känner mig allt annat än redo för att ta ett sista "farväl". Farväl är för mig ett väldigt starkt ord men det är så det kallas när man begravs. En sista kontakt, men sen har vi en plats att alltid gå till och minnas allt det underbara med dig.

För helt ärligt har jag bara helt underbara och fantastiska minnen med min farfar. Genom mitt liv har han varit en av mina största förebilder och jag har alltid sett upp till honom. Det kommer jag fortsätta att göra, för så som min farfar varit vill jag med vara. Snäll och hjälpsam mot alla hur dom än behandlar en. Min farfar var och är för mig en stor hjälte. För hur dåligt han en mådde vissa perioder fanns han alltid där oavsett vad. Det kallar jag att man är helt underbar.