Tre dagar kvar i skolan exakt nu. Sen blir det återigen att börja åka fram och tillbaka till Jönköping då alla sjukhus besök åter drar igång. Inget jag ser fram emot, men allt jag vill är att bli frisk. Jag kanske aldrig kommer att bli frisk men jag vill iallafall känna att jag orkar ta mig igenom dagarna. Att föddes med den sjukdomen som jag faktiskt har ger en inget enkelt liv. Det består oftast av flera läkarbesök i veckan, men just nu har jag fått en stark medicin som gör att jag orkar. Jag orkar en dag i taget och vågar inte tänka på morgon dagen. Många kallar min sjukdom för Astma men det är så mycket värre än så.

Man kan säga att sen jag var liten har jag drabbats av vätska i lungorna och oljud konstant och väldigt ofta. Senast halvåret har jag haft lunginflammation tre gånger och bara det är skrämmande. Men min kropp har inget immunförsvar och minsta lilla någon hostar på mig just nu så ligger jag. Man känner sig så svag men efter att jag gått på samtal på sjukhuset så vet jag att jag är skapt såhär och jag kan inte hjälpa att jag är sjuk. Alla har vi några brister och min största är detta.

Jag äter medicin som gör att jag får upp kraftigt i vikt, så just nu får man tänka på exakt allt man äter och röra på sig mycket för att hålla vikten och ej gå upp för mycket. Trots att jag är sjuk har jag denna terminen 94% närvaro i skolan och världens bästa betyg. När man ser MVG : na komma in på räls så blir man så stolt över att man kämpar som bara den.

Nu blir det en rolig helg med folket som får mig att må bra. För det är vad man behöver runt omkring sig när man inte mår som man ska.

Tack till alla ni som finns för mig ♥